Veckans frågor 2 – Evernote

Jag valde att arbeta med frågorna kring Phil Libin och Evernote den här veckan. Videon jag har tittat på kan ni hitta HÄR.

Vilket var den avgörande punkten eller beslutet för entreprenören som startade företaget/projektet, utveckla i korta drag hur den processen såg ut och vad som skulle betecknas som avgörande.
Efter att startat två företag redan och sålt båda två ville teamet starta ett företag för dem, dvs produkter som de själva vill använda. Innan dess har de bara startat företag för andra, nu ville de göra något för dem. Oktober 2001 sålde de sitt andra företag och startade sedan Evernote.

På vilka sätt hade de kunskaper och erfarenheter de hade med sig innan de startade sitt företag/projekt för inflytande på vad det blev för företag? Fundera kring vad de i sin bakgrund och sin utbildning direkt kunde använda och vad de eventuellt för ny kunskap de fick lära sig och på vilket sätt de då gjorde detta.
Phil Libin gick på Boston University och studerade Computer Science men hoppade av i slutet av eftersom han var dum (Phils egna ord). Han första företag startade han egentligen redan under High School då han och ett par vänner importerade PC delar från Taiwan för att sedan sälja billigare. Han sålde sedan det företaget för 500 dollar (ca 4600 kr). Tillsammans med ett team från College startade de sedan CoreStreet som utvecklade säkerhetstjänster. År 2000 sålde dem CoreStreet till Vignette för 26 miljoner dollar (ca 241 miljoner kronor). Phil fortsatte sedan arbeta på Vignette under ett par år innan han tillsammans med ett team startade Evernote.

Hur knöts de mentorer och personer med speciell kompetens till deras företag/projekt och vilket var syftet med detta?
Phil Libin träffade många personer han sedan kom att samarbeta med på college. Det var med dessa personer han bl.a. startade CoreStreet. En person som kom att betyda mycket för Evernote var Stepan Pachikov som var med och grundade företaget.

Hur nåde de ut med sin idé till sina kunder och hur såg den processen ut, vem var deras första kund och vad fick det för påverkan?
Med bra erfarenhet av att starta företag så hade dem ett bra utgångsläge för att kunna marknadsföra sig på ett bra sätt. De visste att dem utvecklade en produkt som de själva vill använda vilket gjorde att dem var säkra på att andra skulle vilja använda Evernote med. De såg ett behov och ett problem i dokumentation som de löste. Evernote visade sig populärt och började växa när produkten väl kommit ut på marknaden.

Fundera kring tidsaspekten att gå från idé till att ett företag eller projekt är etablerat, tog det 6 månader eller fem år, eller var processen mer flytande?
I det här fallet kan man säga att Evernote tagit en väldig massa år. Grunden till utvecklingen av företaget lades redan när Phil Libin startade sitt första företag under High School. Att sedan vara med om flera uppstarter av nya företag och att bygga dem tillsammans med ambitiöst folk var nyckeln för att slutligen kunna bygga något som dem inte skulle vilja sälja i framtiden, till skillnad från tidigare företag. Som redan etablerade namn på marknaden var det inte så svårt att starta ett företag som löste ett problem för en stor grupp människor.

 

Jag har kompletterat lite uppgifter från Evernotes wikipedia och Phil Libins LinkedIn profil. Numera arbetar inte Phil Libin på Evernote utan gick in som General Catalyst Partners fjärde partner 2015 och arbetar sedan september 2016 där som Managing Director. General Catalyst Partners investerar i nystartade företag, vilket verkar passa Phil bra då han själv har startat flera företaget och verkar trivas med det. Trots att Evernote skulle bli det företag de ville arbeta med för resten av sina liv så vet man aldrig vilken vändning det kan ta.

Phil Libin är en stor kontrast mot till exempel Lea Busque som jag skrev om förra veckan. Hon fick en superidé och satsade fullt ut utan någon som helst säkerhet helhjärtat på det. Det skulle förvåna mig om hon lämnade TaskRabbit. Däremot blir jag inte förvånad att en person som Phil Libin ville byta (igen). Till skillnad mot Lea Busque är han en person som tycker om att starta upp företag, att sedan driva dem vidare är någon annans arbete. Två spännande entreprenörer men på två väldigt olika sätt!

Affärsidé 2 – Gamification Återvinning Miljö och Närproduktion

Jag fick en liten snilleblixt som jag kände är nödvändig att dela med mig av som komplement till mina tidigare affärsidéer. Då jag håller på och researchar inom gamification och hur vi kan använda det inom viktiga områden så som miljöproblemen fick jag idé när jag tittade på ett TED talk av Tom Chatfield. Han radar upp 7 viktiga punkter som motiverar människor att spela spel men som vi skulle kunna använda oss av i verkliga livet.

  1. Experience bars measuring progress
  2. Multiple long- and short-term aids
  3. Reward for effort
  4. Rapid, frequent clear feedback
  5. An element of uncertainty
  6. Windows of enhanced attention
  7. Other people

Talet av Tom Chatfield kan ni se HÄR.

I samband med det här funderade jag på ett typ av spel där vi måste utföra uppdrag i verkliga livet. Den senaste tiden har jag varit väldigt fascinerad av spelet SuperBetters framgång i att hjälpa människor ta sig igenom svåra perioder i livet genom att utföra uppdrag i verkliga livet och bli belönade genom till exempel +1 mental resistance i spelet.

Jag tänker mig ett spel som fungerar på liknande sätt fast där vi exempel behöver panta 5 burkar för att fylla på en Recycle Bar för att levla upp och få belöningar. Belöningarna kan vara verkliga kuponger som kan användas i butiker. Panta 5 burkar och få en kupong på en cola eller liknande. Dock behövs ett bra sätt för användaren att bekräfta att dem verkligen har genomfört uppdraget, vilket kan bli en utmaning.

Spelet kan även användas i miljöaspekt och motivera användaren till att ta cykeln till arbetet istället för bilen. En tredje del skulle vara om närproduktion för att motivera användaren till att välja ekologisk och närproducerat framför importerat.

Affärsidé – Tillgängligare närproduktion

Som boende på landsbygden vill jag kunna göra något för att bidra till en levande och hållbar landsbygd. Det är fruktansvärt tråkigt att se så många fina gårdar omkring förfalla för att ingen velat ta efter dem. Att vara bonde innebär mycket arbete och en inte allt för stor ekonomisk ersättning. Ett vanligt samtalsämne här är hur mycket det hade gynnat, inte bara oss på landsbygden, utan även städerna och hela landet om konsumenterna valde att handla närproducerade grönsaker och kött framför butikernas importerade. Medvetenheten kring närproduktion och ekologiska varor har blivit större, men vi måste fånga upp den här trenden och hålla den levande.

Genom att handla närproducerat bidrar du till att minska människans biologiska fotspår, minskar miljöutsläpp då fraktsträckorna blir kortare samt bättre och naturligare djurhållning. Du bidrar även till ekonomisk vinning för producenterna vilket resulterar i en mer levande landsbygd med ökad produktion och fler kan få tillgång till hälsosammare kött och grönsaker utan tillsatser till bättre priser.

Så hur ska vi få folk till att välja närproducerat när det kostar mer i butikerna än det importerade?
Genom att ge konsumenterna ett enkelt tillgängligt alternativ för att handla närproducerat utan att priserna drar iväg kan vi locka fler till att välja bort det importerade.

Hur ska vi göra det?
Jag har två idéer här som jag ska researcha vidare på.

Scenario 1: Bengt brukar köra och hämta kött från ett närliggande slakteri. En dag frågar grannen om Bengt inte kan köpa lite åt denne med. Via en tjänst kan Bengt registrera sig och berätta vad han hämtar för något, när han gör det och vart han kan tänka sig att lämna varor på vägen. Lisa som bor en bit ifrån Bengt ser i tjänsten att Bengt brukar hämta kött och hon kontaktar honom via tjänsten med en förfrågan om han kan köra till henne med.

Det här bidrar till mer närhet i samhället då flera personer hjälps åt. När ingen mellanhand krävs dras priserna ned. Den enda ersättningen konsumenterna kan behöva betala är en ersättning till Bengt för att han kör. Nackdelen är att alla områden antagligen inte kan täckas om det inte finns någon som är villig att leverera dit. Människorna där får då ingen tillgång till tjänsten och väljer därav kanske bort närproducerat i alla fall.

Scenario 2: Karin vill köpa grönsaker från odlingen ett par mil ifrån henne men hon har inte tid att åka och hämta själv. Hon anlitar en typ av budfirma som kör förutbestämda rutter till kunder som förbeställt vad dem vill ha från odlingen. Budbilen kan även köra ut till exempel kött till kunder längst samma väg från ett närliggande slakteri.

Det här är ett enkelt alternativ för kunderna där dem enkelt kan beställa vad dem vill ha och få det utkört på bestämda tider. Däremot kommer priset att bli högre än vid scenario 1 då företaget som kör måste ha ersättning. I fördel till scenario 1 kan däremot alla områden garanterat levereras till. Ur vinnings synvinkel tjänar företaget pengar på utkörningen.

Veckans frågor – TaskRabbit

Den här veckans frågor handlar om två entreprenörer. Jag valde att svara på frågorna i förhållande till Lea Busque, grundare till TaskRabbit. Jag valde att arbeta med henne då jag fann hennes berättelse både inspirerande och intressant. Videon jag har svarat på frågor utifrån hittar ni HÄR.

Snabbinfo om TaskRabbit:
TaskRabbit är en marknadstjänst där tjänster matchas med behov. Till exempel om du behöver hjälp med att städa huset kan du matchas med någon som kan fixa det här åt dig för en summa pengar. Tjänsten finns tillgänglig främst i USA men även London har numera TaskRabbit. Läs mer på www.taskrabbit.com.

Vilket var den avgörande punkten eller beslutet för entreprenören som startade företaget/projektet, utveckla i korta drag hur den processen såg ut och vad som skulle betecknas som avgörande.
Vid tiden då idén till TaskRabbit dök upp arbetade Lea på IBM, men även om hon älskade sitt arbete kände hon att det var något som fattades. På IBM kunde du antingen klättra som manager eller inom det tekniska. Lea ville dock inte välja en linje utan göra båda delar. En kväll när hon och hennes nuvarande man skulle ut och äta upptäckte dem att de hade glömt köpa hundmat till hunden. Där kom den första idén till TaskRabbit upp. Tänk om det funnits ett sätt att få tag i någon som var i butiken och kunde köpa hundmat åt dem?

Under middagen och kommande tid diskuterade det mycket kring TaskRabbit tills Lea till slut faktiskt bestämde sig för att genomföra det. Det tog henne ungefär 4 månader att bestämma sig för om hon skulle stanna på IBM och arbeta med TaskRabbit på sidan eller sluta sitt arbete och jobba heltid med det. Hon lämnade IBM och fick ut pengar nog att klara det i 6 månader innan TaskRabbit, som då kallades RunMyErrand, behövde börja försörja dem. Hon jobbade med projektet och visade sitt arbete för många människor omkring sig. Hon fick fantastisk respons och folk älskade hennes idé. Hon använde sig av en stor testgrupp på ungefär 600 som fick agera BETA testare. När RunMyErrand var färdigt att lanseras berättar Lea att hon tror att det handlade mycket om tur då hennes timing landade precis i finanskrisen september 2008. Folk behövde pengar och RunMyErrand blev ett perfect centrum för en stor grupp människor som ville tjäna extra pengar. Det tog totalt 9 månaders arbete innan Lea fick sina första investerare i projektet. År 2009 ansökte Lea till Facebook Fund och fick även hjälp därifrån. Då mötte hon även Tim Ferriss som blev rådgivare för RunMyErrand.

På vilka sätt hade de kunskaper och erfarenheter de hade med sig innan de startade sitt företag/projekt för inflytande på vad det blev för företag? Fundera kring vad de i sin bakgrund och sin utbildning direkt kunde använda och vad de eventuellt för ny kunskap de fick lära sig och på vilket sätt de då gjorde detta.
Redan under High School valde Lea att studera datavetenskap. Hon hade inflytelserika kvinnliga lärare vilken Lea själv tror hade stor betydelse för henne. På college gick hon på en tjejskola och studerade vidare inom datavetenskap i en klass med bara 6 personer. Hon tog en major i Computer Science (motsvarande kandidatexamen i Sverige). Fördelen med att aldrig ha utsatts för könsfördelningen inom datavetenskap under studieperioderna säger hon var att hon aldrig kände några tvivel på sitt val. För henne var det helt naturligt att kvinnor kunde arbeta med datorvetenskap, men på marknaden såg det annorlunda ut då det var ett väldigt mansdominerat yrke. Efter studierna började hon arbeta som programmerare på Lotus som senare blev IBM.

De största fördelarna Lea hade innan hon startade TaskRabbit var att hon redan hade en bred kunskap inom områden och kunskapen till att göra sin idé till verklighet. Men det absolut största drivet hos Lea som blev den största fördelen var hennes ambition för datavetenskap och att utveckla nya saker. I en kombination med bred kunskap, ambition och att hon inte utsattes för några begränsningar eller tvivel över sitt studieval från början skapades TaskRabbit som en innovativ, slående och hållbar affärsidé.

Hur knöts de mentorer och personer med peciell kompetens till deras företag/projekt och vilket var syftet med detta?
Lea fick kontakt med Scott Griffin, dåvarande CEO vid Zipcar, genom en vän till en vän till en vän relation. Under en middag mötte Lea en person som tyckte att hennes idé om TaskRabbit verkade fantastisk och tipsade om att hon skulle kontakta hennes vän Scott Griffin. Då visste inte Lea att han var CEO vid Zipcar men hon skickade ett mail till honom och beskrev sin idé. Kort därefter fick hon svar och bokade in ett möte med Scott. Något som Lea lägger stor vikt vid var en sak Scott sa till henne: “You should see how far you can take it”.

En annan person som spelade stor roll för Lea i utvecklandet av TaskRabbit var hennes man. Han stöttade henne alltid i alla beslut och fanns alltid vid hennes sida.

Tim Ferriss var rådgivare och hjälpte Lea efter Facebook Fund. Brian Leonard var företagets första heltidsanställda som Lea tidigare arbetat tillsammans med på IBM.

När TaskRabbit började växta ordentligt anställde Lea en CEO till företaget så att hon skulle kunna koncentrera sig mer på produktionen, framför att vara högsta huvudet på TaskRabbit. Eric Grosse anställdes som CEO 2011.

Hur nådde de ut med sin idé till sina kunder och hur såg den processen ut, vem var deras första kund och vad fick det för påverkan?
Till en början använde sig Lea av en stor testgrupp i en lokal grupp av mammor på ungefär 600 personer. Därifrån växte det fort och många ville bli “runners” som det kallades förr. Dem som sprang ärenden. Till Leas förvåning var det många fler grupper av människor som ansökte än vad hon hade kunnat tro. Allt från advokater till apotekare. Den största spridningen TaskRabbit fick var mun-till-mun metoden. Folk pratade mycket om tjänsten och tipsade varandra.

Fundera kring tidsaspekten att gå från idé till att ett företag eller projekt är etablerat, tog det 6 månader eller fem år, eller var processen mer flytande?
Från idé till att faktiskt bestämma sig för att genomföra idén tog lång tid för Lea. Innan hon påbörjade projektet spenderade hon 4 månader i att bestämma sig om hon skulle göra det som ett sidoprojekt eller jobba heltid med det. När hon sedan slutat sitt arbete tog det ytterligare 9 månader innan de första inverterarna kom. Så totalt varande 13 månader innan TaskRabbit faktiskt var i full gång. Sedan sätter Lea även extra betydelse vid att hon hade rätt timing vid lanseringen då det passade in i finanskrisens problem som en lösning för dem som behövde extra pengar.

All information har jag hämtat från videon och TaskRabbits wikipedia för att klargöra så att jag uppfattade alla namn rätt i tidslinjen. Videon publicerades 2011 och sedan dess har det hänt mycket nytt med TaskRabbit. Bland annat gick Lea tillbaka som CEO över sitt företag, dock stannade Eric kvar. År 2012 anställdes Stacy Brown-Philpot som COO men befordrades till CEO 2016.

Vad är entreprenörskap?

När jag hör ordet entreprenörskap tänker jag framföra allt på framgångsrika människor i fina kläder och kontanta spännande projekt på gång. Jag har dock mött människor som kallar sig för entreprenörer vilka rätt fort bevisar motsatsen av min första tanke. Kikar vi in på Instagram under #entrepreneur stöter vi på mängder med inspirationsbilder om att s.k. lyckas och jag ljuger nog inte om 99% av dessa även talar om att driva eget företag.

Jag vet inte exakt vad entreprenörskap är. Jag kan vara grunda min bild av entreprenörskap på de sammanhang då jag stött på begreppet. Men när jag tänker på entreprenörskap tänker jag på genuina människor som driver hållbara företag och projekt. Det behöver inte nödvändigtvis handla om att driva starka företag utan grannen som helhjärtat driver ett projekt för att få en fritidsgård till kommunens ungdomar eller bonden som kämpar för att folk ska handla mer närproducerat är precis lika mycket entreprenörer som den stora miljardärföretagaren. Entreprenörskap för mig är att kämpa helhjärtat för något med en genomarbetad plan och tydliga mål för att skapa något hållbart för alla inblandade. Det handlar inte om att ladda upp vackra bilder på Instagram och hänga på olika mässor med skumpa i långa glas. Jag tror inte att entreprenörskap alltid är så vackert heller, man kan inte nå framgång genom att glida på en räkmacka. Ibland krävs lite blod, svett och tårar som det sägs.

Men, jag kan ju ha fel. Vi får se vad jag tycker i slutet på kursen som nyss startat. Kursen heter Entreprenörskap för digital design och vi ska ta fram en spännande affärsidé som ska bidra till ett mer hållbart samhälle om jag inte fått allt om bakfoten. Det här är mitt första inlägg av flera där jag kommer att uppdatera allt eftersom processen med min affärsidé (som jag ännu inte har utvecklat) fortskrider. Jag kommer att reflektera över mitt arbete och det jag lär mig under kursens gång under kategorin entreprenörskap.