White Paper – Lärandestöd för betesbyggar-nörden

Det finns en stor grupp människor som spenderar mycket tid vid att bygga egna fiskedrag. De har bland annat en diskussionsgrupp med över 6000 medelemman på Facebook vid namn Svenska Betesbyggare. Där delar de med sig av erfarenheter, ställer frågor och visar upp sina arbeten. En del använder även gruppen för att marknadsföra sig själva och sälja delar till betesbygge.

Designprocessen började med research kring området och i samband med det upptäckte jag Svenska Betesbyggare. Genom Svenska Betesbyggare kom jag även i kontakt med av grundarna till BaitLove.se, vilket är ett showroom för betesbyggen. Den första konceptidén byggde på att skapa ett forum för betesbyggare där användarna kan utbyta erfarenheter. PACT-analys genomfördes och persona skapades. Av resultatet från en enkätundersökning i Svenska Betesbyggare framkom att de flesta ansåg Facebook-gruppen som tillräcklig och kände ovillighet att byta. Enligt Design Thinking modellen backade designprocessen till empathise och nya problemområden undersöktes bland annat med hjälp av scenarion.

I en kvalitativ intervju med en betesbyggare beskrevs att attityden betesbyggare mellan kan vara svår. Många nybörjare upplever motstånd i att våga ställa frågor offentligt. Med hänsyn till konflikten undersöktes möjligheten att skapa ett lärandestöd för betesbygge som kan utnyttjas individuellt. Persona uppdaterades i och med ny kunskap om användarna. Visionen var en virtuell plattform där användarna verklighetstroget kan testa sina beten innan de byggts. I och med villkorsförändring 2 implementerades en positionering-funktion för att kunna hitta privatpersoner och företag i närheten av användaren som kan hjälpa till med exempelvis målning av beten. I feedback från testgruppen fick jag information om att en liknande tjänst redan befinner sig i utveckling. Därav avgränsades området till att endast utforska målning av beten. En skissprototyp digitaliserades i POP skickades ut tillsammans med enkätundersökning till frivilliga testare. Målet var att undersöka om det finns ett värde av en sådan tjänst. Resultatet visade att tjänstens värde blir för lågt om det bara går att testa målning av beten. Designprocessen backade åter igen till empathise.

Ytterligare vägar för lärandestöd vid betesbygge undersöktes och i samband med villkorsförändring 3 hittade jag ett demonstrationsdokument (Lai et al. 2014) av ett rörelsekänsligt mikrochip med bluetooth. Ett sådant chip hade hypotetiskt sätt kunnat placeras på ett bete som i sin tur kan skicka information till en applikation i telefon som omformaterar informationen till en virtuell film av betets gång under vatten. En test där en papperslapp i verklig storlek av ett bluetooth-chip tejpades fast visade dock att betets gång påverkades negativt. Med demonstrationsdokumentet som stöd är min teori att konceptet skulle vara verklighetstroget genomförbart med vidare forskning och undersökning kring hur chippet kan placeras för att inte påverka betets gång under vatten.

Designprocessen som genomförts har varit främst explorativ med ett divergent arbetssätt för att hitta nya lösningar på de hinder processen stött på. Det jag behöver öva mer på är att bättre förstå målgruppen och problemdefinition innan jag går vidare i designprocessen. På så sätt kan jag lära mig att undvika liknande vägskäl som jag gjort i denna process. Jag kan även undersöka möjligheter genom att filtrera genom prototyper så som beskrivs i The Anathomy of Prototypes (Lim, Stolterman och Tenenberg 2008). På så sätt skulle jag kunna hitta fler lösningar på problemdefinitionen och upptäcka nya vägar att arbeta efter.

Referenslista:

Lai, Tong Kun, Wang, Anping, Chang, Chun-Min, Tseng, Hua-Min, Huang, Kailing, Li, Jo-Ping, Shih, Wen-Chan och Chou, Pai H. 2014. Demonstration Abstract: An 8×8 mm2 Bluetooth Low Energy Wireless Motion-Sensing Platform. Institute of Information Science, Academia Sinica, Taiwan. Center for Embedded Computer Systems, University of California, Irvine, USA.

Lim, Youn-Kyung, Stolterman, Erik och Tenenberg, Josh. 2008. The Anathomy of Prototypes: Prototypes as filters, Prototypes as manifestations of Design Ideas. Indiana University, Bloomington och University of Washington, Tacoma.

Designprocess sammanfattad

Designprocessen har bjudit på många utmaningar men har av det också lett till stora lärdomar som jag kommer att ta med mig i framtiden. Jag har följt arbetssättet Design Thinking och tillämpat en rad olika designmetoder för att undersöka ämnet betesbygge. Arbetet har bidragit stort till att se mitt behov av vidare lärande.

Koncept 1

Det första konceptet byggde på att skapa en forum för betesbyggarna där de skulle kunna dela med sig av erfarenheter och information. Dock visade det sig vara ett svalt intresse för en sådan applikation då de flesta användarna redan är nöjda med befintliga lösningar. Under en kvalitativ intervju med en person ur målgruppen fick jag djupare inblick i hur attityden betesbyggare mellan ofta ser ut, vilket jag fick ta hänsyn till i utvecklingen av konceptet.

Under det här stadiet utforskade främst området med research, personas, scenarion, PACT och idégenerering via brainstorming och mindmapping.

Koncept 2

andra konceptet gick ut på att skapa en virtuell plattform där betesbyggarna kan bygga och testa beten verklighetstroget. En idé som visade sig vara alldeles för komplex och dessutom finns en liknande idé redan under utveckling. Jag valde att avgränsa området till att endast fokusera på målning av betena. Efter prototypen som skickades ut till en testgrupp visade det sig snabbt att utan en full plattform för att kunna testa betena fanns inget värde av en tjänst för målning av bete. Inte heller funktion för att hitta personer och företag i sin omgivning med hjälp av positionering fanns intresse för.

Här utforskade jag området främst med hjälp av skisser, lo-fi prototyper, uppdatering av persona och scenario och kvalitativ intervju med målgrupp.

Koncept 3

Det slutgiltiga konceptet kombinerar en applikation med en bluetooth-sändare som fästs på betet. Sändaren skickar sedan information till applikationen som skapar en virtuell film av hur betet rör sig under vatten. Mycket av det här stadiet gick till att undersöka möjligheterna av att fästa sändaren på betet utan att påverka betets beteende under ytan, hur det klarar av kontexten (vattentålighet) samt vad som händer om en fisk biter tag i betet.

Här utförde jag explorativa utforskningar där jag bland annat tejpade fast pappersbitar på beten för att se hur storleken skulle påverka betet. Även forskningssökningar utfördes. Persona och scenario uppdaterades igen.

Problem och motgångar

Som redan beskrivit har den här processen bjudit på ett flertal motgångar och vägskäl. Tittar jag tillbaka på det första konceptet kan jag förstå varför jag sprang på just det vägskälet. Det jag hade gjort annorlunda idag är att undersökt målgruppen djupare innan jag började utveckla ett designkoncept. Då hade jag tidigare kunnat upptäcka problemet med t.ex. attityden betesbyggare mellan och tagit tidigare hänsyn till det.

Nästa stora misstag jag gjorde var att utforma en för detaljerad prototyp i skisstadie vilket gjorde testpersonerna förvirrade över vad det var de faktiskt skulle titta efter. Hade jag gjort om det idag hade jag lagt ner mer tid på att utforma prototypen för att filtrera ut det jag behövde veta. Den feedback jag ändå fick från testgruppen gav dock tillräckligt med information för att jag skulle inse att jag sprungit på ännu ett vägskäl.

Under det slutgiltiga konceptet hade jag önskar att det funnits mer tid till att utföra explorativa undersökningar. Jag hade bland annat velat testa att fästa en s.k. sändare på ett flertal beten som sedan fått kastas av målgruppen. Jag hade även velat testa olika typer av klistermaterial för att undersöka hur verklighetstroget det skulle vara att klistra fast en sändare på betena. Främst av allt hade jag velat utföra fler användartester för att undersöka möjligheterna med sändaren och tagit reda på mer av vad målgruppen tycker om tjänsten.

Utvecklingsmöjligheter

Det jag fann mest intressant med mitt slutgiltiga designkoncept är det spännande och outforskade utvecklingsmöjligheterna. Med hjälp av det rörelsekänsliga bluetooth-chippet kan sensorn bidra till mycket mer.

En utvecklingsmöjlighet är främst att det går att utveckla en guide som kan hjälpa betesbyggaren att öva på kast med tips som ges i realtid. En sådan tjänst behöver inte bara vara till värde för betsbyggare utan för alla som vill förbättra sina kast inom fiske. 

Designmetoder

Design Thinking

Det generella arbetssätt jag följt har varit Design Thinking, vilket är en användarcentrerad designprocess med möjlighet att dela tiden backa i processen och se arbetet ur helhet. Det är en explorativ arbetsprocess där ett flertal lösningar på problem kan undersökas.

Design Thinking

Persona

En profil av potentiell användare som designprocessen arbetar utifrån. Personan ska beskriva en typisk användare som tjänsten utvecklas för. Men numera finns de som ifrågasätter personans värde. Här hittar du en intressant artikel som ifrågasätter personans användning och värde.

Se exempel på persona här.

Scenario

Ett scenario är en berättelse, ofta med personan som huvudperson, ett händelseförlopp där tjänsten används eller skulle kunna tänka användas. Syftet är att undersöka nya möjligheter och få fördjupad förståelse för användare, kontext och behov.

Storyboard

Den här metoden liknar scenariot men utformas istället som en serie för att visualisera och utforska området med penna och papper. Det kan ge en tydligare bild av scenariot.

PACT

People, activites, context and technology. En analys av de aspekter som berör designprocessen och konceptet.

Se exempel på PACT här. 

Kvalitativ intervju med målgrupp

Intervju med många öppna frågor vilket bjuder in intervjupersonen till att ge mer djupare svar, som i sin tur kan ge en bättre inblick i deras värld. En metod som kan användas i intervjuer är “5 varför”. Metoden går till likt den låter. Du som intervjuar frågar varför 5 gånger för att verkligen gå till botten.

Exempel – Vad är din drömsemester? Varför? Berätta mer! Varför då? Hur kommer det sig?

Se exempel på utdrag ur kvalitativ intervju här.

Skisser

I boken Sketching User Experience skriven av Greenberg, Carpendale, Marquardt och Buxton (2012) beskrivs vikten av att skissa under en designprocess.

På sidan 7 i boken står det:

Sketching is not about drawing. Rather, it is about design. Primarily it is:

  • a fundamental tool that help designers express, develope and communicate design ideas;
  • a critical part of a process that begins with idea generation, to design elaboration, to design choices, and ultimately to engineering.

Prototyper – POP

POP är ett smidigt verktyg för att snabbt digitalisera skisser och överföra dem till datorn. Interaktionsmöjligheterna är små men det är ett bra verktyg för att testa flöde och enkla modeller av prototyping.

Exploratory Research

En utforskande designmetod som ofta utförs tillsammans med användarna själva. Bidrar till att ge designern en djupare inblick i användarens egna upplevelser.

Forskningssökning

Sökning i relevanta databaser efter forskning och texter som kan bidra till ökat lärande inom området. Relevant forskning kan även bidra till att stödja värdet av en viss tjänst.

 

Brainstorming

En session av idégenerering som ofta utförs i grupp där deltagarna står för olika delar av designprocessen. Exempelvis användare, beställare och designer.

 

 

Rise of the bluetooth – villkorsförändring 3

Den tredje villkorsförändringen öppnade upp för nya idéer hos mitt designkoncept. Efter att ha stött emot två vägskäl började stressen i att få fart på arbetet infinna sig och nya ögon välkomnades skarpt. I en sökning efter forskning som kan passa betesbygge ramlade jag över en presentationsartikel om ett mikrochip med rörelsesensorer och bluetooth.

Designkoncept – Lärandestöd för betesbyggar-nörden

”Erik fäster sändaren på sitt favoritbete och startar VidBait applikationen på sin telefon innan han tar dagens första kast. Med sig har han även ett bete han själv byggt. Efter ett par kast tittar Erik på sin telefon och får upp en virtuell film av hur hans favoritbete rör sig under ytan. Erik fäster sedan samma sändare på betet han byggt själv och tar ett kast. Sedan tittar han på telefonen igen och jämför de två olika filmerna på betena. Där upptäcker han att det betet han byggt själv inte simmar riktigt lika bra som favoritbetet.”

Rörelsekänslig bluetooth

VidBait är ett designkoncept som bygger på att en liten bluetooth-sändare fästs på betet. Sändaren spelar sedan in information som skickas till VidBait-applikationen i telefonen där den omformateras och skapar en virtuell film av hur betet rör sig under vattnet. Sändaren är väldigt liten för att ha så lite inverkan på betets beteende som möjligt. Det rörelsekänsliga chippet känner av hur betet rör sig och kan därav återskapa en virtuell version av betet på applikationen. Själva sändaren ser ut som en liten klisterlapp och fästs på betet med hjälp av vattentåligt klister. Klistret är återanvändbart och sändaren kan därav fästas på ett flertal olika beten. Eftersom sändaren är så pass liten och tunn har den ingen avsevärd verkan på betets beteende under vattnet.

Skiss av chip utdraget från Demonstration Abstract: An 8×8 mm2 Bluetooth Low Energy Wireless Motion-Sensing Platform.

Test av chip på bete.

VidBait-applikationen

I applikationen, som finns till både Android och IOS, omformateras den information som mottagits av sändaren. Användaren får välja vilken typ av bete (wobbler, spinnare, jigg osv) det är som använts för att videon ska bli så verklighetstrogen som möjligt. Med den informationen skapas en kort film som illustrerar hur betet rör sig under vatten. Den här funktionen är av värde för betesbyggar-nörden då just rörelsen under vatten är en väldigt viktig aspekt för betets faktiska funktion. I applikationen kan även två filmer jämföras för att upptäcka skillnader på två olika beten. Videorna kan även delas på sociala medier så som i Facebook-grupper och liknande.

Kontext

VidBait är utvecklat för att stötta nybörjare inom betesbygge i sitt lärande. Andra användningsområden inom betesbygge där VidBait kan komma till hands är för mer erfarna betesbyggare som t.ex. säljer sina beten och vill visa upp hur de rör sig under vatten. VidBait kan även användas till att jämföra olika beten och öka förståelsen i varför ett bete kan nappa bättre än ett annat.

Målgrupp och kostnad

Designkonceptet riktar sig främst till nybörjare inom betesbygge som ett stöd i lärande av att bygga beten. Även mer erfarna kan ha nytta av tjänsten för att lära sig mer om sina beten. Kostnaden för sändaren är en engångsavgift då den kan återanvändas på flera olika beten. Den är även byggt i ett material som är gjord för att klara av kontexten, exempelvis vid bett av en fisk.

Utvecklingsmöjligheter

Det här designkonceptet har stora utvecklingsmöjligheter för framtida uppdateringar. I och med att chippet kan känna av rörelser kan tjänsten utvecklas för att ge användaren tips i realtid när användaren exempelvis övar på kast.

Integritet

Applikationen används anonymt och kopplas endast via bluetooth till sändaren.

Att misslyckas med prototyper

Med den här idén kunde jag nå Design Thinkings sista stadier, prototype och test. Jag skapade en enkel skissprototyp som jag digitaliserade i POP vilken syftade till att undersöka flödet. Jag ville även ge användaren en inblick i applikationens funktioner.

Konceptet gick ut på att användarna skulle kunna testa färg och textur i applikationen. Tillsammans med prototypen skickade jag ut en enkätundersökning baserad på prototypen till min frivilliga testgrupp. Feedbacken jag fick var ännu tråkigare än den första enkäten jag skickade ut i hela gruppen på Facebook. De kunde inte se syftet med applikationen och tyckte inte att det kändes som om den hade något sorts värde. Majoriteten av de svarande (7 st) var ändå positivt inställda men de kvalitativa frågorna i enkäten berättade något helt annat.

Det jag främst har lärt mig från det här är vikten av att filtrera med prototyper likt det som beskrivs i The Anathomy of Prototypes av Lim, Stolterman och Tenenberg (2008). De skriver om att utforska olika delar av en tjänst under utveckling med hjälp av att filtrera med hjälp av prototyperna. Jag borde ha använt mig mer av det och lagt ner mer tid på prototypen innan den skickades ut för att kunna utforska applikationens potential på ett bättre sätt. Misstaget jag gjorde med den här prototypen var att ha den för detaljrik, vilket gjorde att själva flödet, för vilket syftet var att undersöka, gick osett förbi. Dock visade feedbacken från användarna att själva idén saknade värde oavsett.

Skiss/storyboard över prototyp.

Pappersprototyp.

Skissprototyp digitaliserad i POP.

Prototypen digitaliserades ännu ett steg innan den skickades ut till testgruppen.

Summering av enkät utskickad tillsammans med lo-fi prototyp 2. Enkäten skickades ut till de som i tidigare undersökning angivit att de är intresserade av att delta i framtida tester av tjänsten.

 

Det första vägskälet

Som finns beskrivit i förstudien så var mitt första designkoncept inte hållbart då det inte fanns något riktigt intresse hos användarna. I enkätundersökningen visade majoriteten stor positivitet över en medietjänst för betesbyggare, dock ifrågasattes syfte och funktion.

i enlighet med metod och tankesätt Design Thinking backade jag tillbaka till steg ett, emapthise. Jag spenderade tid vid att försöka förstå målgruppens behov åter igen. Under en intervju med utvalda personer från målgruppen fick jag en ny inblick i hur gemenskapen mellan betesbyggare fungerar. Attityden mellan betesbyggare kan variera och är inte alltid så hjälpsam som Facebook-gruppen kan tänkas framstå. Detta gör att nybörjare kan ha svårigheter i att våga ställa frågor och liknande.

Utdrag ur kvalitativa intervjuer med 3 deltagare.

Deltagare 1.
Något erfaren betesbyggare. Vart medlem i Svenska Betesbyggare nästan sedan gruppen startade.

Deltagare 2.
Oerfaren betesbyggare. Har varit medlem i gruppen i ca ett år.

Deltagare 3.
Erfaren betesbyggare. Har varit medlem i gruppen en lång tid.

En kort persona jag skapade i första stadiet av designprocessen:

Erik 25 år gammal och bor i Dalarna. Spenderar mycket av sin tid att fiska och lärde sig fiska redan i ung ålder. Har på senare tid fått upp ögonen för att göra egna beten och delar intresset med en vän. Tillsammans samarbetar de och lär sig göra beten. Feedback får dem genom att lägga upp sina betesbyggen på Instagram och Facebook. De ställer alltid frågor i gruppen när de är osäkra eller processen inte går som de vill.

Den reviderade versionen utifrån den nya informationen:

Erik 25 år gammal och bor i Dalarna. Spenderar mycket av sin tid att fiska och lärde sig fiska redan i ung ålder. Har på senare tid fått upp ögonen för att göra egna beten och delar intresset med en vän. Tillsammans samarbetar de och lär sig göra beten. Feedback får dem genom att lägga upp sina betesbyggen på Instagram och Facebook. De upplever ofta en osäkerhet i att göra beten och hade gärna velat ha stöd från en mer erfaren betesbyggare. Dock finns det en rädsla i att fråga då de inte vill verka jobbiga eller ”tröga” inför resten av betesbyggarsverige.

Jag började titta på vad för verktyg som hade kunnat vara hjälpsamt för nybörjare inom betesbygge. Nästa designidé baserades på en virtuell plattform i mobilen där de kan bygga beten från grunden och testa dessa i en verklighetstrogen miljö. I och med villkorsförändring två där positionering, bluetooth eller NFC skulle implementeras i designkonceptet funderade jag på en funktion där betesbyggare kan hitta personer i sitt närområde som vore redo att hjälpa till vid behov.

Jag fick positiv feedback från den här idén men i ett samtal med en person ur testgruppen fick jag information om att en liknande tjänst redan finns under produktion. Personen i fråga berättade även om den stora komplexitet som skulle krävas för att skapa en fullt interaktiv plattform där användarna kan skapa egna beten. Att dessutom kunna testa dessa verklighetstroget med hjälp av rörelsekänsligheten i telefonen skulle kräva otroliga algoritmer.

Material från brainstorming.

Designbrief ett

Tjänsten är ett brett informationsforum som bygger på tydlig kategorisering där användarna är de som bidrar med innehållet. Syftet är att fiskedragsbyggare ska kunna samlas på en plattform och ta del av varandras erfarenheter och kunskaper. De får möjlighet att visa upp sina byggen samt berätta hur dem gjort så andra kan ta del av tekniker och tankesätt. De fiskedragsbyggare som säljer sina fiskedrag eller har speciella komponenter de säljer kan dela med sig av detta på sin personliga sida.

Tjänsten bygger på begreppet crowd-sourcing vilket innebär att allt material som finns i tjänsten tillhandahålls av användarna. Ambitionen med tjänsten är att bidra till ökad gemenskap bland fiskedragsbyggarna. Användarna kan hjälpa varandra genom att ställa frågor om byggande direkt i tjänsten. De kan skapa egna steg-för-steg guider genom en enkel funktion i tjänsten tillsammans med text, bild och vis behov video. Varje användare har en personlig sida där de kan dela med sig av information om sig själva. Säljer en användare till exempel fiskedrag eller speciella komponenter till fiskedragsbyggande kan det vara intressant att dela med sig av den informationen där. På sin personliga sida kan användarna även spara delar av tjänstens kunskapsbank i personliga kategoriseringslistor som användaren själv skapar. Dessa listor kan vara offentliga eller låsta. Offentliga kategoriseringslistor kan även kopieras mellan användare. Listor kan även laddas ned för att finnas tillgängliga offline.

Centrala och vitala funktioner för tjänstens användbarhet är sökfunktion och logisk kategorisering för att användarna ska hitta det material de letar efter på ett smidigt sätt. Användarna ska även enkelt kunna skapa nya forumstrådar där de kan ställa frågor, diskutera material och dylikt. Administratörer med utökad behörighet är nödvändigt för att säkerhetsställa en god stämning och gemenskap. En viktig del i tjänsten är att det ska vara enkelt och smidigt att skapa tydliga steg-för-steg guider då det bidrar till praktiskt träning av fiskedragsbyggande, vilket även är en del av tjänstens vision. De personliga sidorna är offentliga men det finns inga krav att användaren måste berätta något om sig själva. Detta för att alla användare ska ha möjlighet att ha full kontroll över sin integritet.

För att tjänsten ska ge rätt upplevelse krävs grundläggande kunskaper inom fiske och användning av smarttelefon, surfplatta och/eller dator. Tjänsten är främst applikationsbaserad som medietjänst för mobila enheter. Inga förkunskaper inom fiskedragsbyggande krävs men kunskap om grundläggande begrepp inom fiskedrag så som spinnare och dylikt kan vara nödvändigt för att uppleva tjänsten till fullo. Grundläggande kunskaper för att kunna navigera med smarttelefon, surfplatta och/eller dator är även nödvändigt för att kunna ta del av tjänstens innehåll. Tjänsten kommer förutsättningsvis främst användas i hemmamiljö där fiskedragen byggs. Hänsyn måste tas till att internetanslutningen kan vara osäker då användarna kan bo eller befinna sig på platser där internetanslutningen kan vara osäker, exempelvis vid testning och dokumentation av byggda fiskedrag.

Tjänsten utvecklas för nörden, de som utövar fiskedragsbyggar-hobbyn. I förstudien tittades det mycket på facebook-gruppen Svenska Betesbyggare som består av över 6000 medlemmar. Den information som kunde hämtas därifrån visade att det största behovet inom fiskedragsbyggandet är möjligheten att ställa frågor för hjälp vid byggande samt uppvisande av byggda fiskedrag, där en återkommande fråga var hur de var byggda. I och med PACT analysen kunde ytterligare behov konstateras i form av t.ex. internetanslutning och grundläggande kunskaper. Med hjälp av mindmapping kunde olika funktioner utforskas och se hur de kan samarbeta med varandra inom tjänsten. Därav kunde vi förstå att vitala delar för tjänstens funktion är logisk kategorisering samt sökfunktion, vilket även den observerade facebook-gruppen Svenska Betesbyggare tyder på. Tjänsten kommer att innebära ett värde för fiskedragsbyggare då de får en plattform där de kan samla all information och mötas i ett gemensamt forum.

Utdrag från Facebook-gruppen Svenska Betesbyggare vilket användes i research syfte.

Mindmap med syfte att utforska olika funktioner, och få överblick över hur dessa skulle kunna hänga ihop.

Förstudie och PACT

Designprocessen började med stor research inom valt område, d.v.s betesbygge. I min research hittade jag bland annat en grupp på Facebook med över 6000 medlemmar som sysslar med betesbygge. Utöver det fann jag en och annan blogg som gav insikt i vilka det som bygger egna beten är. Jag kom även i kontakt med en av grundarna till BaitLove, vilket är ett typ av showroom för betesbyggen.

Det problem jag tidigt identifierade var att det var väldigt många inlägg av olika slag i Facebook-gruppen vilket skapande en stor svårighet i att hitta det man letar efter. Många av inläggen kunde kategoriseras upp i exempelvis köp och sälj, frågor om betesbygge, uppvisning av beten, filmer o.s.v. För att ta reda på vad målgruppen själva ansåg sig behöva skapade jag en enkätundersökning som jag la i Facebook-gruppen.

Enkäten fick strax över 70 svarande. Dock förstår jag såhär i efterhand att det hade varit av större värde om jag hade utformat enkäten efter kvalitativa svar framför kvantitativa. Min första idé på en medietjänst för mobila enheter som ska fungera för målgruppen betesbyggare var ett typ av forum. Enligt de inlägg jag sett på Facebook-sidan fanns behovet av att kunna kategorisera upp forumet. Resultatet av enkäten visade dock att jag inte kunde haft mer fel på ett flertal beskrev sig nöjda med Facebook-gruppen och hade inget intresse av att flytta på sig. I och med det identifierade jag ett stort problem då användarna inte såg något djupare värde i en sådan tjänst.

Summering av resultat från första enkätundersökningen.

PACT-analys

People

De som kommer att använda sig av tjänsten är människor som är intresserade av ämnet att bygga egna fiskedrag eller redan bygger. Tjänstens målgrupp är människor i alla åldrar som befinner sig i Sverige och förstår svenska. Främst kommer användarna bestå av människor som är fiskeintresserade. Användarna är allt från nybörjare till avancerade fiskedragsbyggare där erfarenhet och kompetens varierar. Gemensamt för alla användare är viljan att träffa likasinnade samt sökande efter mer kunskap och fördjupning inom ämnet fiskedragsbyggande på hobbynivå. Användarna kan skilja sig mellan de som vill dela med sig av sina egna byggen till de som endast letar svar på fråga inom ämnet. Användarna har även grundläggande kunskaper inom fiske så att de förstår grundläggande termer inom fiskedrag. Grundläggande kunskaper inom användning av datorer, surfplattor och smarttelefoner är även nödvändigt.

Activities

Tjänsten utgör ett kunskaps- och informationsforum enligt crowd-sourcing där användarna själva tillhandahåller innehållet i form av text, bild och video. Syftet med tjänsten är att skapa en plattform där fiskedragsbyggare kan mötas och dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper för att hjälpa andra byggare samt utveckla sin egen förmåga. De har även möjlighet att finna inspiration och ta del av både nybörjares och erfarna byggares egengjorda fiskedrag. Tjänsten inbjuder till möjlighet att samarbeta flera byggare mellan då en del användare har komponenter som den andre kanske saknar. I tjänsten finns möjlighet att lägga upp text, bild och video samt funktion för att enkelt skapa steg-för-steg tutorials. Användarna kan spara inlägg från tjänsten till listor som användaren själv skapar och organiserar för att enkelt hitta tillbaka. Varje användare har även en personlig profil där de kan beskriva sig själva.

Context

Framför allt kommer tjänsten att användas i hemmamiljö vid byggande av fiskedrag eller planerande inför byggandet. Det kan inte förutsättas att alla användare har bra anslutning till internet då många fiskeintresserade bor eller kan befinna sig på platser där internetanslutningen brister. Funktion för att kunna spara delar ur tjänsten för offline tillgång är önskvärt. Användarna styr även själva över hur mycket de vill exponera sig offentligt i tjänsten då de optimerar sin profil med information utefter egen önskan. Tjänsten inbjuder även till användning utomhus t.ex. när de hemmabyggda dragen testas för att dokumentera med text, bild och video.

Technology

Tjänsten kommer att finnas tillgänglig på hemsida för dator men främst som applikation för surfplatta och smarttelefon. Tjänstens informationscentrum byggs på crowd-soucing med möjlighet att publicera text, bild och video direkt på relevant plats i tjänsten. Sökfunktionen är central för applikationens funktion. Det ska finnas möjligheter att söka via kategori samt att användarna själva ska kunna skapa kategoriseringslistor på en personlig sida där de kan samla material de smidigt vill kunna hitta tillbaka till. Tjänsten är optimerad för att fungera på såväl Apple som Andorid plattformar.

Introduktion – Början på en rad vägskäl

Att utveckla en medietjänst för målgrupp betesbyggare visade sig vara en svår uppgift med många vägskäl. Under mitt andra år på programmet Digital Design vid Kristianstads Högskola har jag genomfört en designprocess som visar prov på hur envist motsträvig en uppgift kan vara, om det så vill sig. Jag valde att rikta mig mot betesbyggare och har spenderat mycket tid i olika Facebook-grupper i ett tappert försök att förstå mig på användarna. Inte fören i slutet på arbetet lossnade det tillräckligt mycket för att jag skulle kunna utveckla ett intressant designkoncept med spännande utvecklingsmöjligheter.

I början av designprocessen arbetade jag tillsammans med en grupp där var medlem hade sitt designkoncept. Vi arbetade tillsammans genom att ge feedback och bidra till varandras processer. Den kontakten har vi behållit hela arbetet genom för att stötta varandra genom både vägskäl och nerförsbackar. Sista delen av designprocessen har vi arbetat med individuellt, men med stöd av varandra i ryggen såklart. Jag har lärt mig mycket värdefullt från att ha genomfört den är designprocessen, främst genom dess motgångar. Krasst sätt kan jag påstå att jag utvecklat tre designkoncept inom betesbygge varav det sista och slutgiltiga absolut är det bästa (och möjligen mest innovativa). Det kan nog vara som Alf Rehn beskriver i sin bok Farliga Idéer, att innovation och kreativitet ska vara obehagligt. Den här designprocessen har varit obehaglig på många plan då jag prickat vägskäl efter vägskäl. Däremot har jag också prickat ett designkoncept jag känner mig tillräckligt nöjd över för att visa upp.